Vilken vara eller tjänst du än har, måste du bestämma vilket pris du ska sätta på den, hur mycket du ska ta betalt.

  Om detta ämne finns det hela bibliotek skrivna. Innan du ger dig på att läsa alla de böckerna och innan du sätter dina priser med hjälp av traditionella metoder kan det vara bra om du lyssnar på dessa enkla ord: Sätt pris efter värde!

Det finns många sätt att bestämma vilket pris man ska ta.

Man kan prissätta sin tjänst eller vara genom att göra ett påslag på produktionskostnaderna. Man kan bestämma sig för en bruttomarginal på exempelvis 40 procent och sätta priset därefter. Man kan studera konkurrenterna och lägga sig bredvid, under eller över dem.

Det som saknas i de här metoderna är den grundläggande insikten om vad din produkt egentligen är värd för kunden. Att sätta pris efter värde innebär att man låter priset återspegla det värde som varan eller tjänsten har för kunden.

För att kunna göra det måste man först ha klart för sig vad detta värde består i och hur mycket det är värt för kunden. När man sätter pris på en tjänst innebär det att man undviker den fälla som det är att ta betalt per timme. I stället tänker man efter vilket resultat tjänsten åstadkommer och vad det kan vara värt för kunden, varefter man sätter sitt pris som en procentandel av värdet på detta resultat.

Till exempel tar en normal privatdetektiv betalt per timme, kanske 1000 kr i timmen. Om byrån får i uppdrag att hitta en försvunnen person eller göra en bakgrundsundersökning av ledningen för ett företag som är till salu, genomför man uppdraget, multiplicerar antalet timmar med 1000, lägger till övriga utgifter och skickar en räkning.

En annan detektivbyrå kanske sätter sina priser på ett annat sätt, nämligen efter värde. När ägaren för den här byrån diskuterar ett uppdrag med en potentiell klient, bestämmer han vilket värde ett lyckat resultat har för klienten.

Om klienten vill återfinna en tavla, ett stulet mästerverk, frågar byråns ägare vad tavlan är värd. Sedan bestämmer detektivbyrån sin ersättning, sitt pris som en procentandel av den stulna tavlans värde.

Eftersom den här byrån är experter på att återfinna stulna konstverk kan den ta mer betalt än en viss timlön. Företagets kunskaper förtjänar ett prispåslag, men konkurrensen bestämmer hur stort det påslaget kan bli.